Detta med att vara ungkarl är rätt spännande. Jag pratar om dejter, vilket händer lite titt som tätt. Jag brukar inte slå på stort när jag dejtar utan gillar mer de lite lugnare dejterna. Ta en promenad, fika eller en öl i lugn miljö så man kan prata och lyssna. Det borde vara något nervöst, men inte för mig, för jag har varit på den konstigaste och mest misslyckade dejten i världshistorien. Den var så konstig så jag började leta efter dolda kameror i väggarna. Jag ska inte skriva om den här för den gör sig bäst att prata om live. Kanske gör jag en standup-föreställning på den någon gång. Det är några år sedan nu, men jag kan fortfarande vakna med ett ryck och tänka på den. Den innehöll ingredienser som gräddstuvad pytt, polkagrisnapp och vårtor. Hursomhelst.. inget i någon ny dejt kan bli så galet som i den dejten, vilket är bra för mig. Jag behöver nämligen aldrig mer vara nervös igen, utan kan dejta avslappnat.

Buggvärlden är en trevlig värld, men samtidigt lite konstig. Det bästa med buggen och dess ställen är folket. Alla är välkomna, gammal som ung, rik som fattig och ingen behöver känna sig fel. Med att känna sig fel menar jag den känslan jag kan få på vanliga uteställen. Att andra tycker de är fräna och nästan undrar vad en sån som jag gör där. Det kan hända ibland på vanliga uteställen. På buggställena har jag hitills inte sett tillstymmelsen till bråk. Alla är bara glada och vänliga. Vad menar jag då med att den är konstig? Jag har svårt för att se vad som är vad i dansen. Dansen är så intim så jag har svårt att veta vad som är vad. Ingår det i dansen eller stöter hon på mig? Jag har dansat med vissa som i stort sätt ätit upp mig, och jag har tänkt att lägga in en stöt, men sen ser jag dem göra samma sak med någon äldre man i raggarväst. De flesta är alltså där enbart för att dansa. Då är det kanske inte rätt ställe för mig, visst, det är ju roligt att dansa. Men jag hade ju inte börjat om det inte varit för att kanske träffa någon flicka. Och om jag träffar någon dansflicka hade jag nog blivit lite svartsjuk dessvärre, om jag sett henne så intim med någon annan.

I går träffade jag en kvinna som spådde framtiden i kort. Jag vet inte om man kan se in i framtiden med hjälp av kort. Jag vet inte heller om jag vill veta något om framtiden, det kanske blir en mörk spådom. Men efter ett tag tog min nyfikenhet över och min framtid låg nu i denna kvinnas kort. Hon sa saker som stämde in bra på mig just nu och om hennes spådom stämmer kommer jag bli den lyckligaste mannen på jorden. Då tänker jag inte på pengar och rikedom......

Le mot den nästa människan du möter idag. Det kanske gör hela dagen för honom/henne. (Nä jag vägrar använda ordet hen)

Min dotter är den finaste lilla flickan i världen. Hon har det inte så lätt alla gånger när hon bor hos mig är jag rädd.

Jag gör så gott jag kan, men det blir lite fel ibland, mycket för att jag inte förstår hur tioåriga flickor tänker.

Det spelar inte någon roll hur jag än försöker så kör det ihop sig titt som tätt.

Just nu har hon flyttat hemifrån för jag, enligt henne, råkat tvätta en rosa topp så den blev dassgrå :)

Jag tror inte på henne riktigt, men har sagt förlåt. Jag längtar tills hon flyttar hem igen om 1 timme. Då ska vi gosa igen. Hon behövs här hemma så det inte blir för grabbigt.

Jag flyttade hemifrån när jag var i den åldern också. Brukade hamna uppe i skogen, vid ett berg med platt topp. Där satt jag i en halvtimme ungefär innan jag sakta började närma mig huset igen. Varje gång var jag välkommen åter och det är min lilla flicka också. Det är inte lätt att vara ensamstående pappa alla gånger.

Kom hem igen, för pappa älskar dig.

Och vi kan ju alltid köpa en ny topp.

På avstånd hördes det svaga ljudet av sirener. Hennes nacke tittade fram mellan håret som fallit ut på sidorna av hennes huvud och han böjde sig fram och kysste den lätt, under tiden tilltog sirenerna i styrka.Hon doftade lite parfym, inte för mycket men lagom. Han gillade den doften. Hon vände sig om under hans tyngd och tittade på honom med  ett leende. Han slöt sina ögon när han kysste henne, nu lät det som om sirenerna var inne i rummet. Med ett ryck tittade han upp och förstod först ingenting. Det första han såg var några ölburkar på ett bord samt ett till hälften fullt ölglas. På TV:n verkade det som om deckaren han tittade på närmade sig sin upplösning. Flera polisbilar stod med fullt påslagna sirener runt en bil med två män i. Han stängde av TV:n och vände uppmärksamheten mot datorn istället. På facebook var det som vanligt, någon hade lagt upp en bild på en häst och någon hade checkat in på ett uteställe. Kvinnan från drömmen var utloggad nu, men han kunde läsa att hon varit hos en vännina och druckit vin och lyssnat på musik. Han tvekade en stund men gillade till slut hennes status och loggade ut. Inne i badrummet tittade han på sig själv i spegeln. Han var orakad och blek, ja han såg nästan lite sjuk ut. Han log mot sig själv,skakade på huvudet och sa tyst - Din idiot, hur kunde du ens tro något sånt. Men sen tänkte han att så länge han drömmer så lever han. Och så länge han lever finns det hopp.

Väl inne i sovrummet böjde han sig ner och plockade upp en t-shirt som var slarvigt slängd på golvet. Han vek ihop den och lade den på en stol. Det var lite för varmt i rummet för hans smak och han märkte att fönstret inte var uppställt. Det måste blåst igen under kvällen, för han var säker på att han lämnat det uppställt tidigare. När han öppnade fönstret igen försökte han förgäves jaga ut en harskrank men gav snart upp. Ute vräkte regnet ner och det trummade taktfast mot fönstrets utsida. Han drog ner persiennen för att fjärma sig mot gatlycktans sken och gick mot sin säng. När han lade sig i sina nytvättade sängkläder njöt han, de doftade sommar, men han tyckte även han kände ett uns av parfym från kuddens örngott.

Nu var det så sent så han visste inte om det var slutet på dagen eller början på en ny.

Vant lösgjorde hon sig och blottade sin barm samtidigt som hon sökte ögonkontakt med honom. Gatljusets sken gav liv åt deras siluetter mot den ena väggen i rummet. Sakta drog hon t-shirten över huvudet på honom och släppte ner den på golvet. De omfamnade varandra en stund innan han vände henne om och förde henne mot sängen. Hon lade sig på mage och kände doften av nytvättade lakan. De doftade lite sommar och hon drömde sig för ett kort ögonblick tillbaka till den varma, soliga årstiden, men snart var hon tillbaka i nuet igen. Hans starka händer masserade hennes axlar. Sakta sökte han sig ner längst hennes rygg och snuddade vid troskanten. Med långsamma rörelser lösgjorde han henne från underklädernas lätta tryck. Ännu var hon solbränd efter sommaren som flytt, och hennes nakna skinkor lös vitt i kontrast mot hennes slanka rygg.

En harskrank lättade från hörnet av rummet och sökte sig mot fönstret och det fladdrande ljuset från gatlycktan.

Och ännu var det långt till morgondagen....

Blusen föll tyst mot golvet medans hon flämtade till. Hans kyss i nacken kändes varm och öm på samma gång. Gardinen framför det öppna fönstret fladdrade till av höstbrisen och han lämnade platsen bakom henne. När han stängde fönstret tittade hon på honom och log samtidigt som hon släppte ut håret och skakade till med huvudet för att håret skulle falla rätt. Han närmade sig henne framifrån och strök bort en hårslinga från hennes ansikte. Ingen av dem sa något när deras munnar närmade sig varandra. Först var kyssen lite trevande som om den var rädd för att börja leva, men  snart växte den i intensitet. Han kände hennes hand mot sin rygg innanför sin t-shirt, den kändes len och smekningen var varsam. Trevande sökte han efter knäppet mellan hennes skulderblad. När han inte riktigt lyckades få upp knäppet log hon mitt i kyssen. Han rodnade lite lätt, men hoppades att hon inte skulle märka något. Utanför fönstret hade regnet börjat och det smattrade lätt mot fönsterbläckets slitna yta. Ännu var det långt till morgondagen......

Det här med bloggandet har varit väldigt trevligt måste jag erkänna, men det tar lite mycket tid. Om jag ska gå ner mina sju kilon till Julafton måste jag börja träna mer. Därför kommer jag dra ner väldigt mycket på detta den närmsta tiden. Visst kanske jag slänger in en dikt om kvinnan eller hösten eller något liknande nån gång då och då, men mina långa utlägg kommer nog lysa med sin frånvaro.

När jag gick ut med bloggen på fejjan hade jag 179 unika besökare en dag, vilket kändes lite jobbigt,det blev lite för stort tycker jag. Därför vill jag inte gå ut med när jag lägger ut något nytt. Nu ligger besöksantalet på ca 24 unika besökare per dag vilket glädjer mig. Jag har inte en aning om vilka många av er är, medans jag vet några av mina följare. Jag har fått väldigt många snälla kommentarer om mitt skrivande av folk som läst bloggen, vilket gör mig glad, men samtidigt känner jag lite press att skriva bra.

Jag läste på bloggens framsida att 85 procent av besökarna var tjejer mellan 15-21. Det är väl kanske inte min målgrupp, siktar väl in mig mer på åldern 36-45 någonstans, om jag nu vill nå en viss målgrupp :). Det kanske är de som kan känna igen sig mest iaf. Om nu någon kan känna igen sig i något av det jag skrivit hitills. Men det är nog mest för min egna skull jag behöver skriva av mig.

Detta har varit rätt nyttigt för mitt självförtroende, att våga slänga ut tankar och dikter åt andra att läsa.

Vem vet, kanske tar jag tag i skrivandet på allvar någon gång, för det är rätt roligt.

Ni som vill mig något vet var jag finns antar jag.

Tack för visat intresse. Puss och kram

Han mötte hennes blick när hon sakta tittade upp. Ögonen sa allt det som hennes svagt rödmålade läppar inte gjorde.

När han kupade sin hand runt ljuslågan visste de båda vad som skulle ske. Sakta blåste han ut ljuset och en lätt doft av rök spred sig i rummet.

Hon tog hans utsträckta hand och smekte med sin tumme översidan på hans fingrar. Hand i hand förflyttade de sig ut från köket. Hallgolvet knarrade av deras tyngd när de närmade sig sovrumsdörren, som lätt gled upp.

Ännu var det lång till morgondagen.....