Jag skrev i ett tidigare inlägg att jag skulle kolla upp hur man kom upp på cyklarna med stora hjul. Hittar inga instruktioner om detta men har läst att det var mycket svårt att komma upp så det var mestadels atletiska ungdomar som cyklade på dessa fordon. Det var även väldigt lätt att få framvikt och på så sätt välta med otäcka skador som följd. Lärde mig även att ju högre hjulet var desto snabbare gick det att cykla, men då krävdes det för de största exemplaren att cyklisten hade ben som var 1 m långa för att nå pedalerna. Cyklarna kallades höghjuling och uppfanns 1865. Kvinnor hade problem med att kjolarna fastnade i hjulen, så de tog på sig äppelknyckarbyxor.

I Tenhult har vi en fest varje år som kallas äta på bygden. Den går till som så att par blir lottade att antingen få stå värdpar för förrätt, huvudrätt eller efterrätt. Till varje sittning kommer två andra par och inmundigar måltiden. Sen öppnas ett kuvert som säger vart man ska gå sen.Efter de tre måltiderna är det stor fest med dans. En väldigt rolig tillställning som jag deltog vid 6 gånger när jag var sambo med mitt ex. Konstigt nog blev jag inbjuden i år trots att jag är singel. De trodde kanske jag skulle hitta någon till hösten eller så behövde de någon som framförde Only You med Yazzo på efterfesten.

Jag valde dock att lysa med min frånvaro, mest av den anledningen att det hade varit tråkigt som ensam singel på efterfesten. Detta föranledde dock en kvinnlig vän att skriva en status på fejjan om att kanske var singlar äntligen välkomna in i gemenskapen. Hon har faktiskt en liten poäng där, för det är ju inte alltid man blir inbjuden när man är ensamstående. Har både firat nyår och midsommar själv sen jag blev singel. Detta trots att jag har en väldigt stor bekantskapskrets. Att tänka på kanske när man skriver inbjudningslappar i framtiden.

Jag klurar mest på om det inte hade varit väldigt roligt att anordna en sån här fest enkom för singlar. Hyfsat rolig efterfest antagligen :)

Och nu några ord om mitt älskade HV. Jag har hållt på med idrott väldigt mycket så jag vet att ibland blir det fel och allt går snett. Då gäller det att hitta lagkänslan och kämpa hårdare än någonsin. Hoppas HV gör det. Förr var vi alltid ett bottengäng men det är det väl ingen som kommer ihåg. För att njuta vid seger krävs det ofta att man får lida vid förluster. Det är motgångarna som stärker oss. Det gäller väl i livet också antar jag.

Och tänk vad tråkigt allt hade blivit om HV alltid vann guld. Tror och hoppas vi vänder detta snart.

Lev väl